väntan
saknad
längtan

som ett bleknat fotografi
en sönderkysst mariaikon
en möjlig viskning

där inom
rör sig
mitt universum

Han söker det enda möjliga

Hon är hans lärare

Varje sekund blir
är för honom det viktigaste
det Enda
Verklighet
det Enda
Overklighet

Som om spänningen
flyktigheten
mellan det ena och det andra
mellan förening
och separation
mellan liv och död
hörs gråta
likt ett övergivet spädbarn

Han sa att han kunde se bortom sin egen horisont
Är det möjligt
annat än som en tankekonstruktion?
Är inte vi människor bundna av Genetiken och Kulturen?
av Erfarenheten och Selektionen?
Marionettskapet vår lott?

Drömmen om en storhet
likt den "galning"
som kastade sig ut från ett vidöppet fönster
på femtioförsta våningen
trodde sig kunna flyga
han kraschlandade på Andra gatan
en våt fläck
this is it

Han sa att han kunde färdas bortom sin egen horisont

Två månader senare
dök han upp i Paris
att han blev igenkänd
var en ren slump
själv kallade han det fri vilja

Han sa att han kunde handla bortom sin egen horisont

Det fanns de som sa
att det var hans dubbelgångare man sett
man anlitade en privatdeckare
som blev gråhårig på kuppen
man visade fotografier till hans mor
som grät i två långa veckor
vetenskapen kopplades in
som om någon blev klokare av det

Han sa att han kunde leva bortom sin egen horisont
Är det möjligt
annat än som en tankekonstruktion?

Man fann is på månen häromdagen...
uppger NASA
Det låter fantastiskt!
Underbart :)

(Kanske finns det också liv på månen?)

Jag tänker mig en snar framtid
jag och min älskling
hur vi far till månen en natt
en fullmånenatt :)
En natt då ett otal antal hjärtan tänds upp
på den mörkblå himlen

Raketen står rytande på gården -
likt en samlad lejonflock
kring den nyss fällda buffelns ångande
bloddränkta muskelkropp - sparkar loss
kickar tveklöst ut i Vintergatans ljus
Det är som om våra hjärtan ville tränga ut ur
sitt näste bakom revbenskorgen
Vi håller hårt om varandra
är snarare ett än två
oskiljaktiga

Men landningen är mjuk, sker obemärkt
som att vakna ur en ljus dröm under duntäcket

Utanför: den isbetäckta kratern med bergen runt om
så sagolikt vackert!
Rent och avskalat
Vi snörar på oss skridskorna i hast
hand i hand skrinnar vi fram
jag och min älskling
pussas å kramas
dricker varm choklad
med goaste ostfralla till :)
Kan man tänka sig något mer romantiskt
så säg :)

I ljuset
bortrörs världen
endast det tydliga
dröjer kvar

som regndroppen
skälver
ytterst på fjällbjörkens gren

Världens navel
där Zeus örnar en gång möttes
går 13 larver i radband
biter sig fast
i varandras stjärtar
formerar stillhet

Någon fotograferar förbi

För ett ögonblick är det
som att jag hör henne sia
ensam utan överstepräst -
(eller kanske är det örnen som siar om henne?)
om en framtid i svarthet
och mörker
men oxå glimtar av ljus

Det är som om platsen önskade ge mig,
en ung man, på tjugofem år
mod att fortsätta leva
Den väg jag valt till min
Sådan är stämningen
Jag mister nästan andan ska du veta
Böjer mitt huvud i vördnad

En man
krafsar sig på päronmagen
och drar
så det snärtar
i
amerikahängslena

Någon fotograferar om

Örnarna flyger vidare

Delfi faller åter i glömskans skugga
Som en betydande fornlämning
Ett fotografi i den berestes mobil
Resten tillfaller vetenskapen

Men för mig tillkom sedan den dagen
en för mig ny dimension av "Känn dig själv"
Apollotemplets inskription
Oraklet bär jag med mig
det är det ingen som ser
ögonblicket går inte att upprepa
men det är var och ens möjlighet

Jag är här för att utveckla mitt hjärta

be bop a lua
ett enkelt danssteg
och världen är inte längre

så färdas livet in i döden

dansande förbi ...
... .. .. .... jag förbi
som ett bi

ligger landskapet utsträckt?

mot ödsligheten ligger världen
utsträckt
................. som en hjärtevän

...sånger i mörkan små narrar
grönklädda horn pinglande
fiskarn torsk i korg
"trött som faen"
uppför backen vinglande

starkeadolf bryter hästsko
prostenpetrus spottar snus
yppigaselma bakar grovt
axelsaglar sus i dus

*

och prästen predikar lever som han lär
om gud om djävulen super och svär
som om han vore satan och satan vore gud

oopps

*

...sillstryparn tassar tigande
rispar huden färgas röd
tunga händer väldiga
köttklumpar luktar död

den gamles ande-dräkt
flämtande
slaktarn skär grisen upp

inte ens en tupp

tar sig ton
på denna gudsförgätna plats

året är väl 2009
kan jag tro

eller vad siar du?